Dike och strand

Jag älskar Léon Spilliaerts konst för dess forms enkelhet och det bittra och mystiska uttrycket hans karaktärer och landskap har. Spilliaert var en belgisk föredraganden, illustratör, litograf och målare. Tidigt under sin karriär bidrog han till utvecklingen av symbolism inom bildkonst i Belgien. 

Fascinerad av Nordsjöns allestädesnärvaro och naturliga element, fann Spilliaert förnyelse i långa, ensamma promenader längs diket och öde stränder, både dag och natt. Under dessa promenader släppte han lös sin fantasi, formad av sin samtida omgivning.

 För att betona formens renhet, anammade Spilliaert en begränsad palett i hans avbildningar från 1907 av bommar, diken och stränder. Han arbetade främst med laveringar av indiskt bläck, och framhävde dem med utsökta inslag av gröna, röda eller blå färgpennor. Hans försiktiga lagringsteknik tillät honom bygga upp gradienter från ljusgrått till djupt svart, som kulminerar i sammetslent, saturerat mörker. I vissa områden skapar bläckets intensitet ett blankt, nästan ogenomträngligt djup där ljus ser ut att försvinna. 

Dagens verk är ett bra exempel av detta tillvägagångssätt som träder fram från enkla geometriska formers skarpa konturer. Diket i förgrunden, den avlägsna stranden och ovädershimlen definieras genom dramatiska chiaroscuro kontraster. Scenen ser nästan ut som ett fotonegativ: diket, som borde reflektera ljus, återges som en mörk massa, medan stranden, typiskt ljus av sanden, är istället dov och kall. Även havets yta lyser svagt som att den håller fast sig i dagsljuset sista strålar. I denna mörka miljö,  förmedlar Spilliaert en univereell mänsklig erfarenhet: isolering, längtan och det finstämda samspelet mellan ensamhet och koppling. 

P.S. Är du fängslad av dagens målning? Isåfall utforska Léon Spilliaerts fascinerande konst! Den är unik!

P.P.S. Här är din påminnelse om att gå vår gratis kurs om Hur man ser på konst. Njut! :)