Eldens och tystnadens fontän

Denna kosmogoniska skildring, som avslöjar en fascination för elementen och särskilt för eld (vi kanske ser ett vulkanutbrott), är ett exempel på Erna Rosensteins konst från 1980-talet. Den avskalade kompositionen är skapad med böjda linjer mot en bakgrund av en vibrerande textur som påminner om glödande lava.

Rosenstein avskydde alla normer och konventioner och fyllde sina målningar med sina känslor och associationer, som hon använde som dokumentation av sin kreativa process. Det senare var viktigare för henne än det slutliga resultatet i form av målningen. Hon ifrågasatte också syftet med konstkritikernas distinktioner: figuration kontra abstraktion, teckning kontra måleri, objekt kontra handling. Hon ansåg att det var pretentiöst av konstnärer att sträva efter att utveckla sin egen personliga stil – för henne var det viktigare att konstnären var autentisk i sitt uttryck. Konstkritiker lyfte ofta fram hennes färgsinne (målningen som beskrivs här kombinerar blått med rött och orange). Surrealismen, som ofta nämns i samband med hennes verk, kom inte bara till uttryck i hennes målningar, utan också i hennes tillvägagångssätt. Tadeusz Kantor, som designade Rosensteins separatutställning på Zachęta 1967, förstod detta väl: bredvid hennes oljemålningar placerade han ett skåp från hennes rum, använd som en assemblage, tillsammans med några miniatyrer och föremål av konstgjort glas.

Rosenstein var också poet, vilket återspeglas i titlarna på hennes verk. På baksidan av ramen finns en inskription, möjligen från konstnären själv: ”Eldens och vattnets början” (det är oklart när titeln ändrades till den nuvarande Eldens och tystnadens fontän). Ett viktigt element i hennes dukar är den dekorativa signaturen, som påminner om jugendstilens snirkligheter. I denna målning är den placerad högre upp och är ännu mer dekorativ (i hennes tidigare verk var den mindre utarbetad, medan formerna i målningarna var vildare). Konstnären ansåg aldrig sina målningar vara färdiga och tänkte aldrig på kompositionen som något som är begränsat av duken; detta manifesteras här genom ramen, som är målad på samma sätt som kompositionens bakgrund.

Vi presenterar dagens verk tack vare Zachęta–National Gallery of Art i Warszawa.

P.S. Missa inte vår kollektion med 50 vykort skapade av fantastiska kvinnliga konstnärer!

P.P.S. Är du en fan av kvinnliga surrealister? Då har vi något speciellt för dig! Testa dina kunskaper i vårt QUIZ: Surrealismen och kvinnorna!