För att fira dagens Världsfotografidag tittar vi närmare på ett av de otroliga och spännande kapitlen i fotografins historia – Hippolyte Baraducs försök att fånga det osynliga.
Publicerad 1896 visar The Human Soul: Its Movements, Its Lights, and the Iconography of the Fluidic Invisible ("Den mänskliga själen: Dess rörelser, dess ljus och ikonografin av det flytande osynliga") de unika teorierna hos den franske läkaren Hippolyte Baraduc, som trodde att levande varelser genomsyrades av en osynlig kosmisk kraft som han kallade "od-vätskan". Enligt Baraduc existerade denna vitala energi inom ett allomfattande medium som han döpte till Somod, och kunde göras synlig genom en fotografisk process som han kallade ikonografi.
Baraduc förkastade konventionell fotografi och hävdade att specialframställda fotografiska plattor kunde registrera de osynliga utstrålningarna av tankar, känslor och den mänskliga själen. Ofta avstod han helt från en kameralins och placerade plattorna direkt mot kroppen – ibland till och med mot pannan – i tron att de kunde registrera en individs "inre ljus" genom elektrovitala strömmar snarare än reflekterat solljus. De resulterande bilderna, som han tolkade som visuella bevis på parapsykiska och andliga krafter, inkluderar abstrakta former, glorias, lysande nät, handavtryck och strålande mönster som han identifierade som manifestationer av bön, sorg, tanke eller själva själen.
Idag betraktas Baraducs teorier som pseudovetenskapliga, och hans fotografiska påståenden har länge misskrediterats. Ändå intar hans arbete en fascinerande plats i skärningspunkten mellan fotografi, medicin, psykologi och ockult tro vid sekelskiftet 1900. Baraduc, en respekterad läkare som arbetade tillsammans med neurologer på sjukhuset La Salpêtrière, genomförde sina experiment under en period då gränserna mellan vetenskaplig forskning och andlig spekulation ännu var anmärkningsvärt flytande.
P.S. Ett annat övernaturligt fenomen som föddes ur den viktorianska fascinationen för fotografi var andefotografering, som påstods fånga de dödas spöken jämte de levande.
P.P.S. Konsthistorien är full av överraskande idéer, bortglömda teorier och extraordinära experiment. Vår kostnadsfria kurs, Hur man ser på konst, lär dig hur du kan närma dig verk som detta med nyfikenhet, förstå deras historiska sammanhang och få insikt i varför de fortsätter att fascinera oss idag.
Hippolyte Baraduc