Louise Moillon
Vi delar ofta med oss av berättelser om bortglömda kvinnliga konstnärer, vars verk ofta felaktigt tillskrivs deras manliga kollegor. Så är fallet med dagens målning; detta magnifika stilleben, som länge förvarats i en privat samling under namnet av den nederländske konstnären Abraham van Calraet (1642–1722), är ett av Louise Moillons mest fulländade verk. Det avslöjar hennes smak för avskalade kompositioner, präglade av en uppriktig och kraftfull realism.
Louise Moillon föddes 1610 och var dotter till porträtt- och landskapsmålaren Nicolas Moillon, som dog när hon var nio år. Hennes mor gifte om sig senare med stillebenmålaren François Garnier, från vilken Louise troligen lärde sig sitt hantverk.
Målningen, utförd på en fin träpanel, har troligen beskurits längs höger- och underkanten, vilket avslöjas av det aningen ocentrerade silverfatet och de avskurna druvorna längst ner.
Trots detta är kompositionen typisk för Moillons mogna verk från 1630-talet. Hon tog bort allt överflödigt från sitt bildspråk och omfamnade tystnad och rymd som en form av kontemplation. Hon komponerade med återhållsamhet och nykterhet och undvek prål. Hon återanvände enkla element som fanns i andra verk, till exempel silverfatet, de sammetslena persikorna och de färska druvorna, som alla presenterades med uppriktighet och utan någon dekorativ avsikt.
P.S. Här är fem kvinnliga konstnärer vars verk en gång felaktigt tillskrivits män. Vem vet hur många fler som fortfarande väntar på att upptäckas?