Claude Monet konstaterade en gång att utan dess dimma ”skulle London inte vara en vacker stad. Det är dimman som ger staden dess magnifika vidd”. Under sitt arbete med Londonserien följde han en disciplinerad daglig rutin, där han steg upp tidigt för att måla Waterloo Bridge på morgonen och vände sedan blicken mot Charing Cross Bridge mitt på dagen och eftermiddagen. Han såg båda vyerna från sitt rum på femte våningen på Savoy Hotel.
Även om Waterloo Bridge-målningen är daterad 1903, påbörjades den troligen 1900 och daterades först senare, när Monet ansåg den vara färdig. Han fortsatte att förfina alla sina Londonvyer (och han målade många sådana) i sin ateljé i Giverny och vägrade att lämna ut någon av dem till sin konsthandlare förrän han var fullständigt nöjd med dem.
P.S. Monets noggranna process påminner oss om att impressionismen aldrig var en slump – det var ett avsiktligt, innovativt nytänkande kring ljus och perception. I vår stora onlinekurs om den franska impressionismen, French Impressionism Mega Online Course, utforskar vi hur Monet och hans samtida omskapade den moderna konsten.
P.P.S. Om du gillar berättelser om konst – från bortglömda konstnärer till oberättade historier om de stora mästarna – prenumerera på DailyArt Magazines nyhetsbrev!