Henri Rousseau
Père Junier sålde grönsaker som han varje morgon köpte från trädgårdsodlarna i Bagneux eller Verrière-le-Buisson. Han hade länge varit vän med Rousseau; hans fru brukade laga mat åt målaren. Eftersom Rousseau var skyldig honom lite pengar och Monsieur Junier just hade köpt en häst som han var mycket stolt över, kom man överens om att Rousseau skulle måla en tavla åt honom.
Rousseau arbetade utifrån ett fotografi. Han gjorde dock betydande förändringar, vilket avslöjar karaktären på hans arbetsmetod. Han tog bort ett träd från boulevarden och, framför allt, lekte med storleken och placeringen av de tre hundarna. De tilldelas en formell, kompositionell roll. Den stora svarta hunden ger vagnen djup. Det är känt att när den tyske sociologen Max Weber påpekade för Rousseau att den svarta hunden var för stor i förhållande till helhetens skala, svarade konstnären att hans duk krävde att den skulle vara så. Den lilla hunden som travar framför vagnen bidrar däremot till stoets monumentalitet. Hon står nyfiket på tå, en effekt som förstärks av skuggorna som kastas på marken. Denna dansande sto verkar nästan sväva i luften. Rousseau var förtjust i denna typ av paradox, som får vissa figurer att sväva i ett rent bildmässigt rum.
Denna målning finns med i vår veckokalender, som jag hoppas att ni känner till vid det här laget. :)
P.S. Är inte detta verk fascinerande? Se 10 fantastiska målningar av Henri Rousseau!